Jacksonpanik

Jag låg där i sängen på torsdagsnatten och kände den där sköna känslan av att man precis ska somna, när mobilen plingade till med det hemska meddelandet Michael Jackson e död!!!. Since det var min vanligtvis skojfriske kusin som skickat det, trodde jag inte på det till en början, men ve och fasa, jag hade fel! Natten tillbringades framför datorn/text tv med syrran inne i det trånga och kvava rummet, och jag kunde inte förstå hur en stor idol just försvunnit.
För en av mina idoler, det var han, absolut. Jag vill inte bli sådär sentimental som alla andra hundra miljoner fans över världen har blivit, men ändå. Var han tvungen att dö nu, nu när jag precis fått reda på att vi hade samma stjärntecken?!
Nej, tragiskt är det, men som mycket annat här i världen finns det inte särskillt mycket för mig att göra åt saken, så jag nöjer mig med att sitta här i allrummet och lyssna på hans absolut bästa låt, Dirty Diana.

Göteborg

Okey guys, jag vet, det var feheeett längesedan jag uppdaterade bloggen, men well, nu sitter jag här i Göteborg. Vandrarhemmet vi bor på är typ fail, vaktmästaren som heter John går runt och röker inomhus och talar till oss som om vi vore femåringar "se nu till att bädda era sängar riktigt ordentligt, flickor!". Dessutom på göteborgska, usch! Menmen, till min stora förvåning fanns det faktiskt dator på vårt rum, víola (eller vad fan fransmännen nu säger) så jag passade helt enkelt på att skriva ett litet inlägg nu när syrran sprang iväg för att kolla in teven i allrummet, eller nåt...

However, imogon ska jag upp tidigt, tidigt, tidigt för att bege mig till mitt efterlängtade paradis; Liseberg! Jag är så taggad, det var alldeles för längesedan jag kände den där underbara pirrande känslan man får i magen innan man släpps i fritt fall eller gör en kraftig sväng i berg- och dalbanan! Mumma!

Drömmar, funderingar och en vits på slutet

Jag har drömt massor med knasigheter inatt, och nej gott folk, jag tänker inte berätta! Men jag sitter här i sängen och funderar på hur fascinerande det här med drömmar faktiskt är. För något år sedan kom jag på den geniala idén att man borde kunna spela in sina drömmar, och tankar också för den delen, för att sedan kunna se dem igen och även visa andra. Det är ju en sak att drömma en dröm, och en annan att återberätta den, man får aldrig riktigt till det där lilla extra...
Tyvärr spånade jag inte vidare så mycket mer på det, utan det var mer ett önskeprojekt, men nu börjar jag fundera lite över projektets genomförbarhet. Sadly måste jag nog säga att jag inte tror att det någonsin kommer att kunna gå att spela in drömmar, men jag kan ju alltid drömma om det... (haha, ordvits)