Slut på sommaren

Jag ska försöka skriva ihop ett inlägg nu, trots att mina ögon är sjukt uttorkade och skriker efter att få gå och sova, samt bli av med de irriterande plastbitarna till linser jag för nuvarande använder.
Det har hänt riktigt mycket idag, men det berättar jag mer ingående om någon annan dag. Kan bara nämna kort att det var den andra och sista konfirmationen idag, och att vi avtackade vår ungdomspräst, Per, och vår allt i allo (verkligen ALLT), Majsan. Sorgligt, men fint.

Inlägget idag har ingenting alls att göra med avtackningar eller konfirmationer, utan jag vill tillägna det till den grupp människor jag träffade ikväll. De jag pratar om är tjejerna och killarna i vårt "crew", om man så vill kalla det, några av de absolut finaste personerna jag känner.
Nu låter det säkert blödigt och sentimentalt, men nej! Vi uppskattar våra vänner, det gör nog de flesta, men man är ofta dålig på att visa sin uppskattning, och det är det jag vill göra nu.
Jag är glad att vi har en så fin sammanhållning och att vi, trots att vi alla är så sjukt olika, kan hålla ihop och hitta saker vi har gemensamt. Och just på grund av att vi alla är så olika blir vi så starka, för vi kompletterar varandra. Vi accepterar varandra för dem vi är, tack för det!




För att på något sätt knyta ihop säcken hade vi en grillning tillsammans som ett avslut på sommaren, jättetrevligt och underbart!